De oroar sig ständigt för allting, ser risker överallt och i allting, är ständigt oroliga för eventuella faror och äger en oregerlig rädsla för det oförutsedda. Världen är för dem en osäker otrygg plats som de ständigt försöker få kontroll över.
Den här personen kan vara din egen mor, som ringer dig stup i kvarten för att försäkra sig om att inget har hänt dig samt att du har ätit eller inte blivit sjuk. Personen kan även vara din chef, som inte tål oväntade nyheter, en arbetskollega som lever i ständigt rädsla för att göra fel, din fru eller din man som planerar allting i förväg och som inte tycker om det spontana.
Att hantera ängsliga personligheter:
Inspirera en känsla av tillit. Det är viktigt att ni aldrig ger den här typen av person ett intryck av att ni kommer att göra någonting som gör de oroliga. Genom att redan i förväg tänka över alla möjliga detaljer, klarar ni av detta lätt. Det är inte bra att låta något åt slumpen. Försäkra dem att ni redan har tänkt på allting. Svara omedelbart på alla meddelanden, bli aldrig försenad, ring upp dem för att berätta att resan har gått bra, visa honom eller henne att ni äger förutseendeförmåga. Detta är inte alltid så enkelt. De ängsliga personligheterna väcker i oss en vilja av att inte vara dem till lags, och att göra precis tvärtom. Detta rekommenderas inte, i synnerhet om ni är beroende av de här människorna.
Hjälp dem att relatera eller sätta ord på deras oro, ångest eller rädsla. Ängsligapersonligheter kan bli irriterande eftersom de oftast oroar sig för vad som skulle kunna hända: att maten inte kommer att bli färdig när gästerna anlänt, att de eventuellt kommer att missa bussen eller tåget. Listan kan göras lång. Att bagatellisera konsekvenserna kan vara ett sätt att minska den oroliges oro. Man kan tänka sig följande scenario:
– Den ängslige: I morgon är det lönedag och jag kommer aldrig att hinna med i tid till festen om jag bestämmer mig för att handla i morgon. Bäst jag handlar i kväll trots att jag endast har sovit i 5 timmar och jobbat 10.
– Du: Ok, låt oss säga att du blir sen till festen. Vad är det värsta som kan hända? Är det inte bäst att du i stället vilar i kväll?
Han/hon blir då tvungen att revidera sitt sätt att tänka och inse att det inte gör så mycket om man blir 10 minuter försenad. Oron kommer då att minska.
Undvik sarkasm och ironi. När en ängslig mamma ringer upp sin son stup i kvarten och frågan om han har betalt hyran om och om igen är det då bäst att sonen undviker svar såsom: ”Nej, det är ju vinter och jag struntar i hyran.” Detta kommer endast att göra henne ännu mer orolig. Sonen kan i stället vara trevligare och använda en mildare typ av humor. Om hon t ex frågar: ”Har du tänkt på…?” kan han i stället säga: ”Visst, men inte lika mycket som du.”
Försök att få den ängslige att söka hjälp. Det är ganska lätt att bota den här typen av problem. Den kognitiva terapin har på senaste tiden visat sig vara mycket effektiv. Den brukar bestå av tre faser:
Fas 1: Identifiering av de här tankegångarna genom att t ex skriva ned vad man är ängslig inför varje gång känslorna dyker upp, dvs. den inre diskursen.
Fas 2: Att stegvis ersätta den här ursprungliga inre diskursen med en mildare diskurs, t ex genom att ersätta ”Om jag inte blir klar med den här rapporten i tid kommer jag att få sparken” med ”Det är nog bäst att jag blir färdig i tid, men om jag inte hinner skriva den enligt förutsatt tid, kan jag be om några dagars uppskov.”
Fas 3: Att identifiera de övertygelser som ligger till grund för dessa tankar, t ex att en människa som inte är perfekt inte blir respekterad.
Rekommenderas ej:
Att tillåta sig att bli förtryckt av den ängslige. Den ängslige lämnar ingenting åt slumpen, och därför kan de göra upp schema i förväg över både sina och dina aktiviteter. De kan därför undvika att göra sådana saker som kan innebära risker, som för dem är okända och som betraktar som farliga. På en resa tillsammans med den ängslige kan man därför gå med på hans begäran att låta bli att bo på en viss hotell eller besöka den och den platsen.
Att överraska dem. De ängsliga ogillar alla former av överraskningar, både positiva och negativa. De kan få panik, och känna sig oförbereda. De gillar inte oberäkneliga situationer och människor. Därför är det viktigt, att du ständigt förklarar allting för dem.
Att berätta om sin egen oro. Den ängsliges tankar är redan upptagen med sin egen oro. Därför är det inte bra om du berättar om din egen. Den ängslige ser redan världen som otrygg, problematiskt. Om du berättar om de egna problemen så kommer han/hon att uppfatta världen som ännu värre än han/hon trodde världen var.
Diskutera inte om känsliga ämnen. Dåliga nyheter, även världsnyheter oroar den ängslige. Den ängslige bör inte titta på nyheterna alls. Berätta inte för honom eller henne att ni vill syssla med bergklättring, att ni har fått ekonomiska problem. De kommer att leva sig in i det, och må dåligt. Berätta inte heller om att er granne eller kollega är sjuk i AIDS eller att ni har gått hem från en fest klockan 1 på natten, eller att ni har just har bevittnat en tragisk trafikolycka.
Om den ängslige är din chef: Bli personen som han/hon litar på och som har en lugnande effekt på honom eller henne.
Om den ängslige är din vän: Berätta inte för honom eller henne att du funderar hoppa fallskärm.
Om den ängslige är din arbetskollega: Använd dig av hans eller hennes sinne för eventuella risker för att kunna förutse allt.
Den här personen kan vara din egen mor, som ringer dig stup i kvarten för att försäkra sig om att inget har hänt dig samt att du har ätit eller inte blivit sjuk. Personen kan även vara din chef, som inte tål oväntade nyheter, en arbetskollega som lever i ständigt rädsla för att göra fel, din fru eller din man som planerar allting i förväg och som inte tycker om det spontana.
Att hantera ängsliga personligheter:
Inspirera en känsla av tillit. Det är viktigt att ni aldrig ger den här typen av person ett intryck av att ni kommer att göra någonting som gör de oroliga. Genom att redan i förväg tänka över alla möjliga detaljer, klarar ni av detta lätt. Det är inte bra att låta något åt slumpen. Försäkra dem att ni redan har tänkt på allting. Svara omedelbart på alla meddelanden, bli aldrig försenad, ring upp dem för att berätta att resan har gått bra, visa honom eller henne att ni äger förutseendeförmåga. Detta är inte alltid så enkelt. De ängsliga personligheterna väcker i oss en vilja av att inte vara dem till lags, och att göra precis tvärtom. Detta rekommenderas inte, i synnerhet om ni är beroende av de här människorna.
Hjälp dem att relatera eller sätta ord på deras oro, ångest eller rädsla. Ängsligapersonligheter kan bli irriterande eftersom de oftast oroar sig för vad som skulle kunna hända: att maten inte kommer att bli färdig när gästerna anlänt, att de eventuellt kommer att missa bussen eller tåget. Listan kan göras lång. Att bagatellisera konsekvenserna kan vara ett sätt att minska den oroliges oro. Man kan tänka sig följande scenario:
– Den ängslige: I morgon är det lönedag och jag kommer aldrig att hinna med i tid till festen om jag bestämmer mig för att handla i morgon. Bäst jag handlar i kväll trots att jag endast har sovit i 5 timmar och jobbat 10.
– Du: Ok, låt oss säga att du blir sen till festen. Vad är det värsta som kan hända? Är det inte bäst att du i stället vilar i kväll?
Han/hon blir då tvungen att revidera sitt sätt att tänka och inse att det inte gör så mycket om man blir 10 minuter försenad. Oron kommer då att minska.
Undvik sarkasm och ironi. När en ängslig mamma ringer upp sin son stup i kvarten och frågan om han har betalt hyran om och om igen är det då bäst att sonen undviker svar såsom: ”Nej, det är ju vinter och jag struntar i hyran.” Detta kommer endast att göra henne ännu mer orolig. Sonen kan i stället vara trevligare och använda en mildare typ av humor. Om hon t ex frågar: ”Har du tänkt på…?” kan han i stället säga: ”Visst, men inte lika mycket som du.”
Försök att få den ängslige att söka hjälp. Det är ganska lätt att bota den här typen av problem. Den kognitiva terapin har på senaste tiden visat sig vara mycket effektiv. Den brukar bestå av tre faser:
Fas 1: Identifiering av de här tankegångarna genom att t ex skriva ned vad man är ängslig inför varje gång känslorna dyker upp, dvs. den inre diskursen.
Fas 2: Att stegvis ersätta den här ursprungliga inre diskursen med en mildare diskurs, t ex genom att ersätta ”Om jag inte blir klar med den här rapporten i tid kommer jag att få sparken” med ”Det är nog bäst att jag blir färdig i tid, men om jag inte hinner skriva den enligt förutsatt tid, kan jag be om några dagars uppskov.”
Fas 3: Att identifiera de övertygelser som ligger till grund för dessa tankar, t ex att en människa som inte är perfekt inte blir respekterad.
Rekommenderas ej:
Att tillåta sig att bli förtryckt av den ängslige. Den ängslige lämnar ingenting åt slumpen, och därför kan de göra upp schema i förväg över både sina och dina aktiviteter. De kan därför undvika att göra sådana saker som kan innebära risker, som för dem är okända och som betraktar som farliga. På en resa tillsammans med den ängslige kan man därför gå med på hans begäran att låta bli att bo på en viss hotell eller besöka den och den platsen.
Att överraska dem. De ängsliga ogillar alla former av överraskningar, både positiva och negativa. De kan få panik, och känna sig oförbereda. De gillar inte oberäkneliga situationer och människor. Därför är det viktigt, att du ständigt förklarar allting för dem.
Att berätta om sin egen oro. Den ängsliges tankar är redan upptagen med sin egen oro. Därför är det inte bra om du berättar om din egen. Den ängslige ser redan världen som otrygg, problematiskt. Om du berättar om de egna problemen så kommer han/hon att uppfatta världen som ännu värre än han/hon trodde världen var.
Diskutera inte om känsliga ämnen. Dåliga nyheter, även världsnyheter oroar den ängslige. Den ängslige bör inte titta på nyheterna alls. Berätta inte för honom eller henne att ni vill syssla med bergklättring, att ni har fått ekonomiska problem. De kommer att leva sig in i det, och må dåligt. Berätta inte heller om att er granne eller kollega är sjuk i AIDS eller att ni har gått hem från en fest klockan 1 på natten, eller att ni har just har bevittnat en tragisk trafikolycka.
Om den ängslige är din chef: Bli personen som han/hon litar på och som har en lugnande effekt på honom eller henne.
Om den ängslige är din vän: Berätta inte för honom eller henne att du funderar hoppa fallskärm.
Om den ängslige är din arbetskollega: Använd dig av hans eller hennes sinne för eventuella risker för att kunna förutse allt.
Kommentarer
Skicka en kommentar