Sociala representationer

Durkheim myntade begreppet kollektiva representationer på 1890-talet. Från och med 1970-talet började socialpsykologer tala om sociala representationer (Nilsson, 1996:172).

Serge Morcovici definierade enligt Nilsson (1996:173) sociala representationer som "en uppsättning idéer och handlingsmönster som fyller två funktioner: dels hjälper de individen att skapa ordning i och hantera den sociala verkligheten, dels underlättar de kommunikationen mellan individerna. Representationer ger också mening åt olika handlingar och kopplar dessa till mer övergripande sociala handlingsmönster."

De sociala representationerna är beroende av två slags processer:

1. Objektifiering - konkretiserar det abstrakta och gör det begripligt.
2. Förankring - inordnar t ex ett begrepp i bekanta kategorier och gör det på så vis hanterbart.

Representationerna gör alltså något främmande till något bekant och begripligt (Nilsson, 1996:173).

Källor:
Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers
Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson
Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson