Klinisk intuition

När psykologer skall göra bedömningar och ställa diagnoser, är det lätt hänt att man gör fel. Anledningen är att alla bedömningar är också sociala bedömningar och alla bedömningar som människor gör kan vara felaktiga av framför allt tre anledningar:
  1. Man ser felaktiga samband eller illusoriska korrelationer. Om man väntar sig att se vissa samband kommer man att uppfatta dem som sådana även när man ställs inför fakta som säger emot den uppfattning man först hade, eller, som Myers (2000:46) uttrycker det: "To believe is to see".
  2. Efterklokhet och för stor förtroende till sin ursprungsuppfattning eller det man redan vet, även om det är fel . David Rosenhan (1975) gjorde ett experiment som bevisar den här teorin. Han och 7 andra kolleger gick till olika psykiatriska institutioner och berättade att de "hörde röster". De angav falska namn och symptom men berättade annars sanningen om sina liv. Alla vårdare inom psykvården, utgick från det faktum att de redan "visste" om att de falska patienterna led av schizofrenia, sökte efter bekräftelse i deras livshistorier (Myers, 2000:46-7).
  3. Behov av självbekräftelse. När man redan har bildat sig en uppfattning om någon eller något, söker man oftast efter sådan information som bekräftar det som "man redan vet". Människor kan även leva upp till andras förväntningar (Myers, 2000:47-9).
Vad kan man lära sig av detta? Enligt Myers (2000:50-1) är det viktigt att du som arbetar eller kommer att arbeta med männsikor skall tänka på följande saker:
  • Tänk på att även om klienten håller med dig, så betyder det inte att du har rätt.
  • Tänk på att det finns en risk att du ser de samband som du vill se, eller som bekräftar dina förutfattade meningar.
  • Lita mer på dina anteckningar och mindre på ditt minne.
  • Tänk på att efterklokhet kan leda till att du kan ha för stor självförtroende till dina kunskaper och till att döma dig själv för hårt i fall något händer.
  • Tänk på att det kan finnas en tendens hos dig att ställa vägledande frågor som redan bekräftar dina förutfattade meningar.
Källor:
Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers
Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson
Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson

Kommentarer