Egenskaperna som utmärker en sådan personlighet kan vara:
De utgår från följande övertygelse: ”Att underkuva sig är lika med att bli besegrad.” En order eller till och med simpla krav, väcker inom dem en känsla av revolt och frustration. Men de kommer inte att uttrycka sin revolt eftersom de även tänker: ”Om du säger vad du verkligen tänker, riskerar du alltför mycket.”, något som i många fall också stämmer.
Deras aggression mot auktoriteter manifesteras passivt t ex genom att låta någon vänta mer än nödvändigt, sjukskriva sig på jobbet efter en konflikt eller komma sent eller inte alls till viktiga möten.
Rekommenderas:
Var snälla mot dem. De är extremt känsliga för allting som betyder oaktsamhet, varför ni alltid bör vara diplomatiska.
Be om deras åsikt. De gillar känslan av deltagande.
Hjälp de att uttrycka sig direkt. Ibland vågar de inte säga vad de egentligen tycker eller behöver och straffar i stället sin omgivning passivt.
Påminn de om spelets regler. Barn lär sig i skolan allt mer frihet. De får fritt yttra sina åsikter och bestraffningarna är allt mildare. På arbetet är det andra regler som gäller. Den unga generationen kan få det svårare att acceptera auktoriteter. Beskriv därför vad ni ogillar precis och konkret. Säg vad ni tycker om det. Säg vad ni tycker att den passiv-aggressive borde göra i stället. Visa empati och förståelse. Påminn denne att det är ni som bestämmer eller är deras chef.
Rekommenderas inte:
Att låtsas om ingenting. Ett passivtaggressivt beteende vill förmedla något. Om ni låtsas om att ingenting har hänt kommer den andre att intensifiera sitt passivt aggressiva beteende, tills ni reagerar. Ni kan t ex fråga: ”Du ser arg ut, har jag fel?” Det är ett sätt att bryta isen. Detta tar den andre ut ur sitt passivtaggressiva tillstånd. Denne kommer då att våga säga mer.
Att kritisera dem som om ni vore deras föräldrar. Ingen vuxen människa vill bli behandlad såsom man behandlar ett barn. Bäst är det att påminna denne om konsekvensen med beteendet. I stället för att säga: ”Det är fel att bli sen”, kan ni istället säga ”Ni stör andra när vi blir sena och jag ogillar detta.”
Undvik att falla i samma fälla, dvs. att själv börja passivtaggressivt straffa den passivaggressive.
- Motstånd mot andras åsikter.
- Kritiserar och ifrågasätter auktoriteter.
- Gör passivt motstånd genom att låtsas bli sjuka, glömma bort viktiga möten, osv.
De utgår från följande övertygelse: ”Att underkuva sig är lika med att bli besegrad.” En order eller till och med simpla krav, väcker inom dem en känsla av revolt och frustration. Men de kommer inte att uttrycka sin revolt eftersom de även tänker: ”Om du säger vad du verkligen tänker, riskerar du alltför mycket.”, något som i många fall också stämmer.
Deras aggression mot auktoriteter manifesteras passivt t ex genom att låta någon vänta mer än nödvändigt, sjukskriva sig på jobbet efter en konflikt eller komma sent eller inte alls till viktiga möten.
Rekommenderas:
Var snälla mot dem. De är extremt känsliga för allting som betyder oaktsamhet, varför ni alltid bör vara diplomatiska.
Be om deras åsikt. De gillar känslan av deltagande.
Hjälp de att uttrycka sig direkt. Ibland vågar de inte säga vad de egentligen tycker eller behöver och straffar i stället sin omgivning passivt.
Påminn de om spelets regler. Barn lär sig i skolan allt mer frihet. De får fritt yttra sina åsikter och bestraffningarna är allt mildare. På arbetet är det andra regler som gäller. Den unga generationen kan få det svårare att acceptera auktoriteter. Beskriv därför vad ni ogillar precis och konkret. Säg vad ni tycker om det. Säg vad ni tycker att den passiv-aggressive borde göra i stället. Visa empati och förståelse. Påminn denne att det är ni som bestämmer eller är deras chef.
Rekommenderas inte:
Att låtsas om ingenting. Ett passivtaggressivt beteende vill förmedla något. Om ni låtsas om att ingenting har hänt kommer den andre att intensifiera sitt passivt aggressiva beteende, tills ni reagerar. Ni kan t ex fråga: ”Du ser arg ut, har jag fel?” Det är ett sätt att bryta isen. Detta tar den andre ut ur sitt passivtaggressiva tillstånd. Denne kommer då att våga säga mer.
Att kritisera dem som om ni vore deras föräldrar. Ingen vuxen människa vill bli behandlad såsom man behandlar ett barn. Bäst är det att påminna denne om konsekvensen med beteendet. I stället för att säga: ”Det är fel att bli sen”, kan ni istället säga ”Ni stör andra när vi blir sena och jag ogillar detta.”
Undvik att falla i samma fälla, dvs. att själv börja passivtaggressivt straffa den passivaggressive.
Kommentarer
Skicka en kommentar