Vår hjärna är komplicerad, högt utvecklad och specialiserad på att snabbt ta in intryck och bearbeta mycket information samtidigt. För att hjärnan skall kunna klara av det här jobbet är det nödvändigt med genvägar i form av bland annat grova generaliseringar (Myers, 2000:32).
Myers räknar upp 5 orsaker till felaktiga bedömningar, som han hoppas skall leda till ett kritiskt tänkande:
Våra förutfattade meningar styr våra tolkningar
De flesta människor är överens om att förutfattade meningar påverkar sociala bedömningar, men de förstår inte alltid hur stor denna påverkan är. Förutfattade meningar påverkar även hur vi uppfattar och tolkar information (Myers, 2000:33).
Experiment har visat att motsägande information, oftast leder till att ens attityder, sanna eller falska blir starkare (Myers, 2000:34). Dessutom styr vad vi vet om en människa, hur vi uppfattar människan i fråga (Myers, 2004:35).
Vi litar för mycket på att våra bedömningar är riktiga
Det har i olika experiment visat sig att personer med stor självförtroende angående de egna förmågorna oftast har fel. Självförtroende och kompetens är inte en och samma sak. Två tekniker för att minska överdriven (och orealistisk) självförtroende är:
1. Omedelbar återkoppling.
2. Få personerna att tänka ut en bra orsak till varför de kan ha fel (Myers, 2000:36).
Myers (2000:37) varnar dock med att försöka helt förstöra en människas självförtroende. Det kan leda till för mycket självanalys eller till att de får svårt att fatta beslut.
Vi blir oftast mer hänförda av rykten/myter än statistisk fakta
Enligt Myers (2000:37) har vi en benägenhet att från enskilda fall dra generella slutsatser om en viss grupp eller kategori eller om vad som gäller rent generellt. Detta leder bland annat till att när vi bildar generella åsikter om en hel grupp, så fokuserar vi mest på dess extrema medlemmar. Detta leder till exempelvis följande slutsats: "Människor har svårt att deducera enskilda fall från generella sanningar, men de är mycket snabba med att skapa generella sanningar från enskilda fall."
Att vi blir med hänförda av myter eller rykten beror även på det sätt som vår hjärna fungerar. Vi har en benägenhet att använda den information som är mest tillgänglig. Om vi nyss har hört om ett fall då ett flygplan har kraschat har vi en större benägenhet att se flygresor som farligare än resor med andra transportmedel.
Vi missuppfattar korrelation och kontroll
I vårt dagliga liv söker vi ordning i slumpmässiga händelser. Detta leder till två processer som på engelska har fått namnet:
1. Illusory Correlation (en uppfattning om att det finns ett samband mellan fenomen som inte har med varandra att göra, t ex vi tänker på någon och just den personen ringer - men vi kommer inte ihåg de gånger vi tänkt på en person som inte har ringt upp)
2. Illusion of Control (en benägenhet att tro att saker ligger under vår kontroll, t ex spelare kan tro att de har större kontroll över vinsten än de i själva verket har)
Regression toward the average är också en mekanism som kan uppfattas som en illusion om kontroll. Studier har visat att studenter som presterar mycket bra på en tenta kommer att prestera sämre nästa gång, medan de som presterat dåligt, kommer att prestera lite bättre nästa gång.
Våra attityder kan generera sina egna slutsatser - Självuppfyllande profetia
En annan orsak till att vi vidhåller felaktiga uppfattningar är att de får oss att handla på ett sätt som leder till att de får bekräftelse. I experiment lever försökspersonerna oftast upp till det som väntas av dem (Myers, 2000:40).
Lärarförväntningarna påverkar oftast studentens prestation, eftersom studenter är känsliga inför lärarnas behandling av dem (Myers, 2000:41).
På samma sätt får vi det vi väntar oss från andra människor också. I relationer leder idealisering av varandra till bättre relationer. Hat leder till hat. Osv. (Myers, 2000:41-2).
Källor:
Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers
Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson
Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson
Myers räknar upp 5 orsaker till felaktiga bedömningar, som han hoppas skall leda till ett kritiskt tänkande:
- Våra förutfattade meningar styr våra tolkningar.
- Vi litar för mycket på att våra bedömningar är riktiga.
- Vi blir oftast mer hänförda av rykten/myter än statistisk fakta.
- Vi missuppfattar korrelation och kontroll.
- Våra attityder kan generera sina egna slutsatser (Myers, 2000:32).
Våra förutfattade meningar styr våra tolkningar
De flesta människor är överens om att förutfattade meningar påverkar sociala bedömningar, men de förstår inte alltid hur stor denna påverkan är. Förutfattade meningar påverkar även hur vi uppfattar och tolkar information (Myers, 2000:33).
Experiment har visat att motsägande information, oftast leder till att ens attityder, sanna eller falska blir starkare (Myers, 2000:34). Dessutom styr vad vi vet om en människa, hur vi uppfattar människan i fråga (Myers, 2004:35).
Vi litar för mycket på att våra bedömningar är riktiga
Det har i olika experiment visat sig att personer med stor självförtroende angående de egna förmågorna oftast har fel. Självförtroende och kompetens är inte en och samma sak. Två tekniker för att minska överdriven (och orealistisk) självförtroende är:
1. Omedelbar återkoppling.
2. Få personerna att tänka ut en bra orsak till varför de kan ha fel (Myers, 2000:36).
Myers (2000:37) varnar dock med att försöka helt förstöra en människas självförtroende. Det kan leda till för mycket självanalys eller till att de får svårt att fatta beslut.
Vi blir oftast mer hänförda av rykten/myter än statistisk fakta
Enligt Myers (2000:37) har vi en benägenhet att från enskilda fall dra generella slutsatser om en viss grupp eller kategori eller om vad som gäller rent generellt. Detta leder bland annat till att när vi bildar generella åsikter om en hel grupp, så fokuserar vi mest på dess extrema medlemmar. Detta leder till exempelvis följande slutsats: "Människor har svårt att deducera enskilda fall från generella sanningar, men de är mycket snabba med att skapa generella sanningar från enskilda fall."
Att vi blir med hänförda av myter eller rykten beror även på det sätt som vår hjärna fungerar. Vi har en benägenhet att använda den information som är mest tillgänglig. Om vi nyss har hört om ett fall då ett flygplan har kraschat har vi en större benägenhet att se flygresor som farligare än resor med andra transportmedel.
Vi missuppfattar korrelation och kontroll
I vårt dagliga liv söker vi ordning i slumpmässiga händelser. Detta leder till två processer som på engelska har fått namnet:
1. Illusory Correlation (en uppfattning om att det finns ett samband mellan fenomen som inte har med varandra att göra, t ex vi tänker på någon och just den personen ringer - men vi kommer inte ihåg de gånger vi tänkt på en person som inte har ringt upp)
2. Illusion of Control (en benägenhet att tro att saker ligger under vår kontroll, t ex spelare kan tro att de har större kontroll över vinsten än de i själva verket har)
Regression toward the average är också en mekanism som kan uppfattas som en illusion om kontroll. Studier har visat att studenter som presterar mycket bra på en tenta kommer att prestera sämre nästa gång, medan de som presterat dåligt, kommer att prestera lite bättre nästa gång.
Våra attityder kan generera sina egna slutsatser - Självuppfyllande profetia
En annan orsak till att vi vidhåller felaktiga uppfattningar är att de får oss att handla på ett sätt som leder till att de får bekräftelse. I experiment lever försökspersonerna oftast upp till det som väntas av dem (Myers, 2000:40).
Lärarförväntningarna påverkar oftast studentens prestation, eftersom studenter är känsliga inför lärarnas behandling av dem (Myers, 2000:41).
På samma sätt får vi det vi väntar oss från andra människor också. I relationer leder idealisering av varandra till bättre relationer. Hat leder till hat. Osv. (Myers, 2000:41-2).
Källor:
Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers
Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson
Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson
Kommentarer
Skicka en kommentar